En förbaskat trevlig och enkel rätt att fixa är en Carpaccio på något bra kött slungat tillsammans med citronsaft, ruccola och parmesan. Förr har jag alltid använt bresaola som kött men jag antar att det inte räknas som äkta carpaccio – det ska ju vara rått utbankat kött av hög kvalité. Sist jag sprang förbi Sovel, köttdisken i Sickla fick jag med en liten svart köttbit. Mm, den såg ganska torkad ut helt klart och Sarah sa att den sortens hängd och torkad oxfilé är hett eftertraktad. Om det har jag ingen aning, biten var så liten så jag fick den 4free med kravet att njuta av den i fulla drag.
Jag skar biten i så tunna skivor kökskniven klarade av och la den mellan två platspåsar och drämde till uttahelvete med storsläggan (pastakastrullen). Fasen, det går att få kött ganska tunnt med tunga platta redskap. Upp på stortallriken med lite salt, nystött svartpeppar och citronsaft på köttet. Sedan i med ruccola, olivolja, lite mer citronsaft och sist massor med parmesan (24 mån). Jävlar va gott, köttet bara smälte i munnen och det blev huggsexa om de sista små köttbitarna.
Till detta njöts det av Nils Oscars God Lager. Faen det är ju gott med bärs.
Låter ju verkligen gott! Det rinner till i munnen.
🙂