Regntunga skyar har förföljt oss i sommar. När väl solen bryter genom molntäcket kastar vi oss i bilen och far västerut från östra Skåne för att njuta av varenda solstråle. Destinationen är Landskrona för vidare transport till den lilla svenska ön Ven – jag som alltid trott att den tillhörde Danmark. Familjen i bilen har givetvis ingen aning om min dolda agenda. Äta hemgjord glass och strosa omkring bland vetefälten, visst i alla ära, men hallå det finns ju faktiskt ett gårdsmejeri här också… Hvens Gårdsmejeri hittas straxt ovanför Bäckviken där du landar med färjan. Passa på att hyra en av de 1 200 cyklar och färdmedel i alla upptänkliga varianter: med barnstolssläp, tandemcykel, vanlig cykel, golfbil med flera. Att hyra en cykel kostar endast fr. 80 daler. Med cykel tar det nog inte mer än två minuter att anlända gårdsmejeriet.
Inte mycket som liknar Sverige; allt känns väldigt danskt gemytligt här på Ven. Det är ju iofs inte så konstigt eftersom vi svennar la beslag på ön 1658. 300 år senare beslutades det att H:et i Hven skulle tas bort – givetvis tvärtemot vad den permanenta befolkningen ansåg. Namnet Hvens Getost torde väl vara en hvenskt sätt att sträcka långfingret åt den svenska överheten 😉 Gårdsplanen är fullt med bord och stolar i olika utförande. Buskar, katter är ett givet inslag och stilen fortsätter i den lilla butiken. Här ligger allt lite huller och buller. Inget insmickrande, grått och trist utan här andas äkta hantverk med inslag av en konstnärlig ådra.
Ninni och Glenn Björne äger mejeriet och de cirka 100 getter som strosar och i en hage utanför mejeriet. Gräset är grönt och getterna plus några killingar äter medelst myser tillsammans. Det här är djur när de mår som näst bäst (en vild get är kanske lyckligare, men jag är inte säker). Mejeriet producerar ett gäng ostar från pastöriserad getmjölk. Även några komjölksostar från fjällkorna Klara-Bella och Kajsa tillverkas också. Hven Blå lär vara den mest populära.
Ostarna
Albert – en camembert.
Blå Hven – en blåmögelost.
Färskost – fås antingen kryddad eller naturell.
Geta – som en fetaost fast på getmjölk. Säljs främst i burk, inlagd i kallpressad rapsolja från Gunnarshög och kryddad med bl a vitlök, rosmarin och rosépeppar.
Hvenrulle – chèvre som fås antingen naturell eller rullad i örter och kryddor.
Hvenbrick – vit caprin, en grynpipig vitmögelost. Klassisk svensk getost.
Port Hven – en kittost.
Stiljte – vit och blåmögelost.
Tomme
Famous Goat- getost smaksatt med Famous Grouse whisky.
Hemmavid, senare på kvällen avnjöts ett gäng ostar med ett gott vitt. Det smakade som sommar…
Aaah, LA. My hometown 😉
Kul att du hittade dit – och till Ven. Visst är det ganska underbart därute..
La-la-land 😉 Hann inte botanisera byn men visst är det fint på Ven. Nästa gång med lillen i barnstol på cykeln. Det var lite svettigt att gå må jag säga.
Du har verkligen gett dig in på det här med ost asså! 😉
Jag känner att ett visst tomrum behöver fyllas 😉
Hehe, det finns det allt! Hur går det förresten med den hemliga agendan? 😉
De gula cyklarna väger tre ton så vete fasen om man det inte är skönare att gå…
Längesen Ven nu. Kanske dags i augusti?
Brukar köpa Durummjölet när jag är hemma. Kanon att baka med!
RS:Antar att den inte är så dold 😉
NJ: Med hemma menar du LA? Antar att ränderna aldrig går ur! 😉 Ska försöka fixa lite mjöl så jag kan ta tag i pastamakandet igen.
Ser härligt ut! Måste vara typ 15-20 år sedan jag var på Ven. Kanske nästa sommar. Hur var osten då? vilken var bäst?
Mycket trevligt! Ostarna var goda, jag tyckte nog Hvenbrick var bäst.