Ja då var det dags igen. Pasta, kära pasta. Det var ju pastafrossa för ett tag sedan och jag lyckades nästan ta ett kort som duger. Numera, såhär på höstkanten, är det svårt att få till några bra foton, det blir till att laga mat på dagen eller ta snygga blixtbilder (not). Nu har jag gjort pasta så många gånger att går relativt snabbt att slänga ihop en deg och sedan köra den i pastamaskinen (kanske skulle bli en proffspastamakare?)..eh, näh, så värst jättekul är det ju inte.
Vad jag märkt när jag ska göra pasta som ska tillagas i ugn är att det är nästan ett måste att förkoka pastan någon minut. Det delikata problemet med förkokade plattor eller liknande är att de blir så väldigt mycket mer svårjobbade än “rå” pasta när de ska rullas till canneloni eller delizie. Ett tips är att göra de riktigt tunna eftersom de sväller i vattnet. Skillnaden på till exempel canneloni eller delizie som gjorts på “rå” respektive förkokade pasta är ganska stor. Den råa pastan får en nästan pajliknande textur och den förkokade behåller sin spänst och trevliga munkänsla. Så tipset är att förkoka om du ska göra kuddar, canneloni, delizie som ska gratineras i bechamel, tomatsås eller liknande.
Canneloni med emmenthaler- och salsicciafyllning med en touch av soltorkade tomater.
Ricetta per due genti
Basen till salsicciafyllningen kan hittas här
En bit emmenthalerost
4 st färska förkokade lasagneplattor
Röd pesto och några soltorkade tomater
Bechamel
Garnering
Mozzarella ko/buffel till garnering
Rucola till garnering
Olivolja
Salt & svartpeppar
Lägg lasagneplattorna på ett skärbräde. Fördela salsicciafyllningen(med röd pesto i), hackade soltorkade tomater, osthyvlad eller riven emmenthaler på plattorna. Rulla ihop pastan och lägg i en gratängform. Gör likadant med resten av plattorna. Häll över bechamelsåsen i formen och toppa med lite peppar och eventuellt lite grana padano eller parmesan. Kör i 220 grader i mitten i cirka 20 minuter. Flytta gärna upp i ugnen sista minuterna så att det blir en fin skorpa.
Servera med rucola eller valfri sallad toppad med mozzarella, olivolja och peppar. Sweeet mamas pie!
Hej. Men i verkligheten är det väl inte canneloni då utan delizie som du inte skär till stubbar?! Kul blogg förresten 🙂
/Maja
You got me!