12 november, 2024

Camille Giroud Clos des Chenes 1:er Cru 1998 & Epoisses Berthaut AOC

En av de verkligt stora ost- och vinkombinationerna (för mig) är kittosten Epoisses tillsammans med ett vin på druvan pinot noir – helst ett dylikt från Bourgogne. Det är inte annat än helt sagolikt gott. Det är egentligen svårt att sätta fingret på vad det är som gör det till en så gudabenådad kombo. Ostens kemiska komposition måste helt enkelt vara identisk eller helt tvärtom. För det är inte annat än en kemisk sensation som upplevs när vinet dansar över de små ostmolekyler som gömts sig kvar på smaklökarna. Det är som om ostens och vinets innersta väsen frigörs.

Fast det är ju skillnad på ost och ost och vin och vin. En Epoisses ska innehålla en rinnig ostmassa och den ska ätas med sked. Ibland är ytan kladdig ibland mer likt en Livarot. En Epoisses ska ha en pikant smak med en rustik sälta. Nästan lite stickig. Efter den andra skeden ost har smaklökarna kapitulerat efter attacken och vill har mer. Mycket mer. Och mer Bourgogne. I stora klunkar. Osten är köpt på Franska Matkompaniet.

Camille Giroud Clos des Chenes 1er Cru 1998 är en hit. Tog för givet att den skulle vara mogen och klar för avnjutning men icke-sa-nicke. Knutet värre. Efter ett par timmar i flaska och glas börjar metamorfosis. Jag har ingen aning om vingård, druvkvalité eller vad Clos des Chenes är egentligen. Jag fattar bara att det är bra. Röda bär och mörka frukter i ett flera lager kombinerat med en härlig krydda från eken – kanel, solvarmt båtdäck, lite tjära, röd jord samt en uns lakrits. Smaken är len samtidigt som den är kraftfull. Fin ostälskande syra och sandpappriga tanniner med en eftersmak som är ljuvligt läskande. Tack till M för en riktigt bra låda Bourgogne! 3 kvar.

camille-giroud_epoisses-bertahaut-2

Dela om du villFacebookTwitter
Säg nåt om du vill

12 kommentarer
  • Epoisses är en fantastisk ost men det gäller att hitta rätt affär för den kan också vara väldigt tråkig. Den manuella ostdisken är bäst, där vet de ostens dagsform.

  • Härlig hyllning!
    Epoisses har varit i toppform senaste månaden, den är i säsong. I övrigt, franska matkompaniet, hur känner du för det, som bor i en storstad?
    Jag tycker det verkar vara en bra lösning om man är fast i obygden, men en ostdisk är en ostdisk är en ostdisk för mig.

  • Jorå, nu är ju FM Stockholmsbaserat så det är ju ingen direkt skillnad på att exempelvis köpa en hel Epoisses eller liknande ost – de har koll på mognadsgrad osv. Skulle dock aldrig köpa en vaccad ost – typ Comté eller liknande online eller ens i en ICA-affär.

  • Ok. Men du köpte den på postorder va?
    Jag tänkte mer på att det är standard gastro import/Mats Larsson/wijnjas/falbygden-grejer, fast dyrare. Du brukar ju vara Hervé Mons/Androuet finlirare, och t o m de är billigare!
    Ps. genomgående imponerande ålder på vinerna du dricker!

    • Nä, personlig leverans 🙂
      Vet faktiskt inte så mycket om FM’s sortiment men absolut jag brukar främst hänge mig ostar från Androuet/Mons. Var dock väldigt positivt överraskad av Comtén jag köpta på ostbutiken i Trosa – affärsinnehavaren nämnde Gastro Import som lev.

      Gammalt är godast 😉

  • Ok, om du kollar hemsidan ser du att det är kända varumärken till mindre konkurrenskraftiga priser.
    Ja, det är inget fel på gastro import, deras Comté är Marcel petites och det är bra skit! Älskar Marcel petite Morbier résèrve. Det är inget fel alls på någon av de leverantörerna jag nämnde. Det är bara det att Androuet och Mons är affinörer, vilket sätter dem på en helt annan platå än de andra, som “bara” är grossister.

    • Ahh, var länge sedan det inmundigades en fin Morbier! Vilka franska affinörer finns egentligen representerade i Sverige?

  • De jag känner till på rak arm i Stockholm är Mons, Androuet, Philippe Olivier. Androuet har bara restaurangkunder förutom sina egna butiker (och Hugo Ericson i Göteborg). Sedan finns det ju grossister som handlar med affinörer, men då blir det en annan sak. Grejen med en affinör är ju att han skickar osten när den är precis så som kunden (ostdisken eller restaurangen alltså) vill ha den (ung, lagom eller mogen). Att den omsorgsfulla borstningen och vändningen håller på ända tills den lastas på bilen och bilen går raka vägen till kunden. På så vis är deras ostar alltid både fräscha och mogna.

  • Tack för tipsen och den mycket intressanta bloggen, vi kommer definitivt hålla koll på din/er blogg framöver. Kanske ett framtida samarbete?
    Kan vi referera hit om vi tar upp vinet i vår blogg med vintips?