12 november, 2024

Osso Buco och ett par barolis anno 1995 och lite cred till Stefan Töpler

Lördagen innan nyåret for jag ut till Sollentuna till Mr T på födiskalas. Med i ryggsäcken var självklart en påse rostade hasselnötter, den langhesiska marmeladen Cugna, en halv Robiola samt ett gäng skivor av Coppa, Culatello och salami – antipastin kort och gott. Mr T hade laddat upp med lite mer mat och några passande viner:

Giuseppe Rinaldi Rosae Vino Rosso Ruché 2011

En helt ny bekantskap, tydligen odlas inte druvan Ruche i baroloområdet förutom på en liten plätt som Rinaldis förfogar över. T sätter mig på pottan rejält genom att låta mig gissa vad det är för rött i glaset. Klockren Dolcetto säger jag. Nope. Barbera? Nope. Freisa? Nope. Inte någon Langhe Nebbiolo såklart. Nope. Det finns ju f-n inget mer att gissa på! Inte konstigt att jag missade som sagt. Vinet passar utmärkt till lite plock. Fin doft av kryddor, mörka bär, jord och en lite parfymerad ton. Smaken är frisk med liten strävhet. Busigt och gott!

Marcarini Dolcetto d’Alba Boschi di Berri 2010

En ganska intressant detalj är att detta är ett vin från rotäkta vinstock som av någon anledning ej blev angripen av vinlusen på 1800-talet. Bara en sån sak är ju värt några extra poäng. Fast nu behöver ett vin av den här digniteten inte några extrapoäng eftersom det visar sig att det smakar alldeles förträffligt. Det doftar röda och mörka bär med en whiff mineralitet. Viol/Hallonlakrits. Smaken är fint balanserad och rinner ut i en trevlig eftersmak men en liten zing på slutet. Marcarini tillverkar ca 2400 flaskor av detta vin.

Mr T har lagat lite varmt i form av Osso Buco till dem får vi smaka barolis från den lite underskattade årgången 1995. Det kom ju en hel radda suveräna årgångar efter 1995 fram tills 2002 (som var riktigt uselt) så årgången har glömts bort lite och det går att få tag på toppviner med en litet trevligare prislapp.

1995 Fratelli Brovia Barolo Ca’mia

Är inte direkt insupen på Brovia och kommer inte ihåg att jag druckit nåt men T hävdar motsatsen. En härligt mogen Barolo stiger ur glaset. Läder, undervegetation och svamp tillsammans med fina pustar av mörka söta körsbär. Smaken är riktigt trevlig, fina tanniner och matvänlig syra med en lång elegant eftersmak med en sötfruktighet som är riktigt smaskig. Vinet är uppfostrat på 30 hl franska ekfat under två år och sedan i butelj. Vingården Ca’mia ligger i Serralunga.

The winery was founded in 1863 by Grandfather Giacinto and his son Antoniocontinued his father’s business until 1932 when, unfortunately died.The winery stopped production until 1953 when Giacinto (enologist), Raffaele and Marina, by then grown up, resumed the management of the winery, focusing from the beginning on the production of quality wines. At the end of the 1980’s, the daughters of Giacinto (Elena and Cristina Brovia) started to work in the winery after having finished their studies (Elena is “Agrotecnico” and Cristina is “Enotecnico”). Both of them have inherited the vineyard tradition and guarantee the future of the winery.In 2001 Elena’s husband (Alex Sanchez, bachelor in Economics and MBA) moves from Spain to Langa (Piedmont) and starts working in the winery.

1995 Vietti Barolo Rocche

Ett toppvin från Vietti i Castiglione Faletto i Barolo. Det enklare vinet Perbacco Langhe Nebbiolo har på senare tid funnits på utvalda Systembolag men jag har aldrig gått igång på stilen. Jag tycker det är lite för jordigt och kryddigt med lakrits på toppen samt aningens för eldigt för min smak. Har testat både 2006 och 2007. Det var således ganska spännande att se om toppvinet har samma smakbild. Initialt är det en ganska jordig doft, precis som Perbaccon alltså. Det dröjer dock inte länge förrän mina farhågor grusas. Ljuvliga dofter av mogna kryddor och en del torkade blommor tillsammans med tjära och svamp. En sval mintig känsla kommer jag också ihåg. I munnen är det främst syran som griper tag, fina tanniner och en lång eftersmak.

BaroloBrunello.com

Finns det någon vinsajt som är värd att kika på om du vill smaka på lite äldre årgångar (och nya förstås) så är det Stefan Töplers Barolobrunello.com. Alla viner ovan kommer från densamme och det sporrade mig faktiskt till att lägga en egen beställning tillsammans med några kollegor. Servicen är oklanderlig. Bra packat, bra fraktpriser och paketen var framme på 48 timmar. Denna gång levererat till jobbet. Perfetto!

_U2A3458

_U2A3454

_U2A3449

_U2A3442

_U2A3433

_U2A3415

_U2A3413

_U2A3411

Dela om du villFacebookTwitter
Säg nåt om du vill

1 kommentar
  • […] Inspirerad av Mr T’s Osso Buco vilken avnjöts endast med Gateau-bröd (tror jag) fick även resterna av min egenlagade variant också gå samma öde till mötes. I detta fall Jacques från Bonne Femme valnötsbröd på rågsurdeg med Gattimondos parmesankräm. Jo, parmesankrämen har fått ett nytt recept på Robertos inrådan och skeppas nu till La Svezia tillverkat av endast IGP-produkter: Parmesan, vitt vin och olivolja. Nu har parmesankrämen blivit rundare i smaken, förut kunde den lite skarpa, syrliga smaken ta över en maträtt men nu ger den bara sån där god smak av parmesan och en hint vin. Egentligen antar jag att krämen är till för att bre på diverse bakverk men jag har med gott resultat klickat det lite var som. […]