I Flen, mitt i mörkaste Sörmland ligger ett mejeri som tillverkar ost. Historien har sin början i Sveriges ostmecka; Ås i Östersund. I Ås har det nog tillverkats ost länge, länge. Hit flyttade Kerstin och Claes Jürss från Stockholm för att lära sig hur man tillverkar ost.
Efter 15 år i de jämtländska skogarna flyttade de till Flen och slog upp dörrarna för ett eget mejeri. De vill vara småskaliga, lägga tiden på kvalitet istället för kvantitet. Den årliga produktionen landar på 15-16 ton och det kommer aldrig att bli mer än så. Hemsida Bilder på några ostar »
Metod
Information från hemsidan:
Vi ystar i liten skala på ett hantverksmässigt sätt och lägger ner mycket tid och arbete på våra produkter. Som småskalig ystare gör vi hela jobbet själv. Under lagringen av osten, som kan vara upp till nio månader tvättas och vänds regelbundet alla kittostar. Många av våra ostar lagras på trähyllor som ger osten både en attraktiv yta och smak. Vi använder närproducerad ekologisk mjölk som produceras på två olika gårdar i Flens kommun.
Getmjölken kommer från Södra Norlången, en gård utanför Dunker. Getmjölken levereras direkt till oss av producenten, c:a 8 månader per år, mellan mars och oktober. Resten av året står getterna i sin – de mjölkas inte. Killningen sker någon gång under vårvintern och den första mjölken går till killingarna. Successivt med att killingarna börjar äta annat så går mjölken till oss.
Komjölken kommer från en gård i vår kommun, Ekenäs gård, som ligger lite utanför Vadsbro. Vi har avtalat med Arla om direkt leverans till oss. Det är viktigt att mjölken är av hög kvalité och att den förvaras rätt fram till dess att vi ystar. Med direkt leverans har vi bra kontroll. Till skillnad från getmjölken levereras komjölk året runt. Det förekommer ingen sinperiod i en kobesättning, en ko kan kalva när som helst under året.
Vi använder c:a 3 000 liter komjölk per vecka och c:a 5–600 liter getmjölk. För 1 kg komjölksost behövs det 10 liter mjölk och för 1 kg getost går det åt 12 liter. När man ystar ost får man vassle, en restprodukt som består huvudsakligen av vatten och mjölksocker. Av vassle man koka mesost eller messmör, men vi producerar inga sådana produkter, så vår vassle går till utfordring av grisar.
Härligt med såna där företag, småskaligt är bäst!! 🙂
Håller helt och fullt med!
Har bara provat granbarksosten och den var fantastisk. Visst är det kul med småskaliga producenter. Kan tipsa om en annan trevlig och ännu småskaligare producent Holmana (http://www.boels.nu/index.html)
Ja, det är gott! Får göra en avstickare till Hishult nästa gång vi åker till Hbg och prova Boels Blå. Har du förresten vart här?: http://www.vilhelmsdal.se/ Missade det i somras 🙁
Nej, Jag håller mig helst på framsidan och saknar verkligen ett gårdsmejeri på Bjärehalvön. Enda lokala osten jag provat utöver Boels är den från Ven (http://www.hvensgetost.com/index.htm)
Jag gillar Skärvångens ost också. Då och då försöker jag att göra helsvenska middagar från början till slut. En helsvensk ostbricka tyckte både gästerna och jag var kul.
Av en händelse läste jag en gammal ICA-kuriren häromdagen och då fanns artikeln om Jürss där. http://www.icakuriren.se/ArticlePages/200509/13/20050913133908_Icak300/20050913133908_Icak300.dbp.asp
Jasså Kinna, så du har tre år gamla ICA Kuriren liggandes hemma och skräpar 😉
Skärvångens mejeri, ligger inte det också i Östersundstrakten? Får se om jag kan hitta någon återförsäljare 🙂