<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Who Cut the Cheeze? &#187; Opastöriserad</title>
	<atom:link href="http://wctc.se/tag/opastoriserad/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://wctc.se</link>
	<description>Ost, vin och mat</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Feb 2012 06:10:39 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=171</generator>
		<item>
		<title>Charolais</title>
		<link>http://wctc.se/charolais</link>
		<comments>http://wctc.se/charolais#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 08 Feb 2012 21:09:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Vin]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Getost]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>
		<category><![CDATA[Vinik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://wctc.se/?p=3912</guid>
		<description><![CDATA[Förra gången en redig bit charolais passerade gomseglet inhandlades den från Androuet &#8211; osten var redigt lagrad men med en perfekt syrlighet och härlig smakbalans, som gjord för en röd bourgogne. Osten dagen köpte jag på Mi Piace och var lite kladdig på utsidan och med en trevlig krämighet &#8211; den hade inte kommit lika långt i utvecklingen. Det spelar ju inte någon roll, en getost har flera goda stadier, det gäller bara att hitta sitt favoritstadie. Charolais har fått sitt namn från staden Charolles. I Androuets lilla ostbok benämns osten som ”Getostens Rolls Royce”. Den anses vara den mest [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>Förra gången en redig bit charolais passerade gomseglet inhandlades den från Androuet &#8211; osten var redigt lagrad men med en perfekt syrlighet och härlig smakbalans, som gjord för en röd bourgogne. Osten dagen köpte jag på Mi Piace och var lite kladdig på utsidan och med en trevlig krämighet &#8211; den hade inte kommit lika långt i utvecklingen. Det spelar ju inte någon roll, en getost har flera goda stadier, det gäller bara att hitta sitt favoritstadie.</h3>
<p><strong>Charolais har fått sitt namn från staden Charolles.</strong> I Androuets lilla ostbok benämns osten som ”Getostens Rolls Royce”. Den anses vara den mest smakrika och utsökta av alla getostar.</p>
<h2>Vin till</h2>
<h3>Här fungerar en röd Bourgogne (Pinot Noir) fint, men ett vitt vin från Sancerre eller Pouilly-Fumé, alla på druvan Sauvignon Blanc, är nog det bästa valet.</h3>
<p><strong>Jag har ett gäng vita viner från Vinik som pockar på uppmärksamhet men valet var ändå ganska simpelt,</strong> nämligen Philippe Gilberts Menetou Salon 2009 (Sauvignon Blanc). 2009 var ett tufft år för den käre Philippe, en stor andel av skörden härjades av hagel och de stackars druvklasarna som klarade sig belönade vinbonden med en druvsaft likt koncentrerad nektar. Llite atypiskt med den här sortens koncentration, men herregud vad gott det är. Lite gröna äpplen, krusbär, citrus om vartannat &#8211; perfekt syra och allt rinner ut i en lång fin eftersmak. Mumma. En klockren compadre till osten. Tror inte att Vinik har fler 09:or men 2010 lär inte vara en dum årgång heller &#8211; testa även rosén. Överjävligt bra!</p>
<p><a target="_blank" href="www.vinik.se">Vinik.se</a> (<a target="_blank" href="http://media.vinik.se/2012/01/vinik-prislista-jan-2012.pdf">ladda hem prislistan</a>)</p>
<p>PS. Så himla kul att fota i en lägenhet mitt i vintern&#8230; hatart!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/charolais/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Coulommiers &#8211; inte en dum Brieost</title>
		<link>http://wctc.se/coulommiers-inte-en-dum-brieost</link>
		<comments>http://wctc.se/coulommiers-inte-en-dum-brieost#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 14 Apr 2011 09:24:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Brie]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=2629</guid>
		<description><![CDATA[Brieostar måste vara en av världens mest kända och den mest plagierade av alla ostar. Brie de Meaux, Brie de Melun och Coulommiers är de klassiska namnen och får endast tillverkas i de specifierade områdena öster om Paris &#8211; Brieland. Coulommiers produceras i staden med samma namn, i regionen Île-de-France, av opastöriserad mjölk och mognar i cirka åtta veckor. Den baddas och tvättas kontinuerligt under lagringen. Osten har liknande karaktäristik som övriga Brieostar &#8211; det doftar helvete av champinjoner, smör, mjölk och hasselnötter. Den gillar inte alls att vara inpackad i kylen så köp den samma dag eller ta ut [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Brieostar måste vara en av världens mest kända och den mest plagierade av alla ostar.</strong> Brie de Meaux, Brie de Melun och Coulommiers är de klassiska namnen och får endast tillverkas i de specifierade områdena öster om Paris &#8211; Brieland.<span id="more-2629"></span><img class="alignnone size-full wp-image-2631" style="border: 12px solid #dadada;" title="coulommiers" src="http://wctc.se/wp-content/uploads/2011/04/coulommiers.jpg" alt="" height="327" width="570" /></p>
<p><strong>Coulommiers produceras i staden med samma namn</strong>, i regionen Île-de-France, av opastöriserad mjölk och mognar i cirka åtta veckor. Den baddas och tvättas kontinuerligt under lagringen. Osten har liknande karaktäristik som övriga Brieostar &#8211; det doftar helvete av champinjoner, smör, mjölk och hasselnötter. Den gillar inte alls att vara inpackad i kylen så köp den samma dag eller ta ut ALLT annat ur kylen. Osten ska vara ordenligt mogen då är smaken är ljuvligt smörig med en stickig känsla.</p>
<p><strong>En Brieost och Camembert passar alldeles ypperligt till en torr cider från Normandie i Frankrike.</strong> Det går faktiskt, hör och häpna, att hitta fler än en på Systembolaget. De kostar från runt 40 kr och uppåt vilket känns väldigt prisvärt. Perfekt tillsammans med en dos vårkänslor. Känner man att man ändå vill supa till på ett rött eller vitt så bojkottas Bårdååå till fördel för ett redigt rött från södra Frankrike eller en vit chardonnay från Bourgogne. Huga.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/coulommiers-inte-en-dum-brieost/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Det vita guldet från södra Frankrike</title>
		<link>http://wctc.se/det-vita-guldet-fran-sodra-frankrike</link>
		<comments>http://wctc.se/det-vita-guldet-fran-sodra-frankrike#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 05 Apr 2011 14:55:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Androuet]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Getost]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=2561</guid>
		<description><![CDATA[Som den ostnörd jag är prenumerar jag givetvis på Androuets nyhetsbrev. I förra veckan damp ned det ned ett som berättade om det vita guldet söder om Dijon. Inspirerad av innehållet landade jag i ostbutiken och fick med mig några av de mest fanstastiska getostarna. Snacka om primörer&#8230; Cabécou är en rejält krämig ost med en subtil getostsmak. Precis innanför &#8216;skalet&#8217; är det nästan rinnigt vilket bara förhöjer upplevelsen. Guvagott! Inte blir det äckligare med ett glas skumpa heller. Från Nyhetsbrevet: &#8221;Nu trillar de första små underverken in. Man pratar om det vita guldet och vi har fått in de [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Som den ostnörd jag är prenumerar jag givetvis på Androuets nyhetsbrev. I förra veckan damp ned det ned ett som berättade om det vita guldet söder om Dijon.<span id="more-2561"></span> </strong>Inspirerad av innehållet landade jag i ostbutiken och fick med mig några av de mest fanstastiska getostarna. Snacka om primörer&#8230; Cabécou är en rejält krämig ost med en subtil getostsmak. Precis innanför &#8216;skalet&#8217; är det nästan rinnigt vilket bara förhöjer upplevelsen. Guvagott! Inte blir det äckligare med ett glas skumpa heller.</p>
<p><strong>Från Nyhetsbrevet: </strong><em>&#8221;Nu  trillar de första små underverken in. Man pratar om det vita guldet och  vi har fått in de färska primörerna från det spirande grönbetet i södra  Frankrike. Bra getostar har det varit ont om de sista månaderna  och det har sin naturliga förklaring, när betet är sämre får getterna  paus. För att stimulera fortsatt mjölkproduktion måste naturen ha sin  naturliga gång, i snitt föder geten 1,8 killingar varje år. Många passar  på att lägga den 150 dagar långa dräktigheten (beroende på ras) till  vintern. Senare delen av vintern föds massor av killingar och den första  mjölken, råmjölken, innehåller högre halter av protein och vissa  mineraler, detta går direkt till killingen. Efter två till fyra veckor  får dock killingarna dela med sig till osttillverkningen.&#8221;</em></p>
<p><strong><em>Den 18 maj 2011 håller Androuet en  specialprovning i butiken med temat ”DET VITA GULDET”.<br />
</em></strong><em>Det går nog bra att anmäla sig via hemsidan eller ringa till butiken.</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/det-vita-guldet-fran-sodra-frankrike/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ami du Chambertin &#8211; en passning till Chez Sofia</title>
		<link>http://wctc.se/ami-du-chambertin-en-passning-till-chez-sofia</link>
		<comments>http://wctc.se/ami-du-chambertin-en-passning-till-chez-sofia#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 22 Sep 2010 20:08:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Kittost]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=1619</guid>
		<description><![CDATA[Hallå Sofia, jag kan inte kommentera på din blogg. Jag känner mig utanför! Chambertins vän &#8211; l&#8217; Ami Du Chambertin skapades på 1950-talet av Raymond Gaugry. Detta är orginalet och hittas som så många andra franska ostar av hög klass i ostbutiken Androuet på Nybrogatan i el Stocolmo. Epoisses är den lite större släktingen och de kommer från regionen Bourgogne. Doften, eller ska jag säga lukten, är rejäl och inte alls skonsam mot kylskåpet (och annat inom någon meters radie). När en opastöriserad Camembert gör den sällskap i påsen räcker inte Fort Knox för att hålla aromerna ute. Pjuuh. Men [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Hallå Sofia, jag kan inte kommentera på din blogg. Jag känner mig utanför! <img src='http://wctc.se/wp-includes/images/smilies/icon_wink.gif' alt=';)' class='wp-smiley' /> </strong></p>
<p>Chambertins vän &#8211; l&#8217; Ami Du Chambertin skapades på 1950-talet av Raymond Gaugry. Detta är orginalet och hittas som så många andra franska ostar av hög klass i ostbutiken Androuet på Nybrogatan i el Stocolmo. Epoisses är den lite större släktingen och de kommer från regionen Bourgogne. Doften, eller ska jag säga lukten, är rejäl och inte alls skonsam mot kylskåpet (och annat inom någon meters radie). När en opastöriserad Camembert gör den sällskap i påsen räcker inte Fort Knox för att hålla aromerna ute. Pjuuh. Men det är ändå rätt häftigt. Tåbira, gammal öl, stall, halm &#8211; I like it. Helst ska den nästan rinna iväg. Skedätning är ett måste. <a href="http://chezsofia.bloggsida.se/2010/09/epoisses-en-kraftfull-kittost-ifran-bourgogne/">Chez Sofia har också haft ett kittostrace.</a> Det enda vin som jag tycker passar till är en Pinot Noir &#8211; helst från Bourgogne. Den rinniga, lite stickiga smaken skapar ett gudomligt möte med det kryddiga vinet.</p>
<p>Efter en googlesökning om vilka ämnen det är i ost som doftar rankas följande länkar högst. <em>Läsning på egen risk.</em></p>
<p><a href="https://www.flashback.org/t842169">Det luktar ost om tånageln</a> | <a href="https://www.flashback.org/t1064468">Jag ska plantera en ost i lägenheten</a></p>
<p><em>Uttrycket &#8216;Det finns folk till allt&#8217; kan alltid appliceras.</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/ami-du-chambertin-en-passning-till-chez-sofia/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fouchtre-de-Vache</title>
		<link>http://wctc.se/fouchtre-de-vache</link>
		<comments>http://wctc.se/fouchtre-de-vache#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 28 Aug 2010 19:43:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Auvergne]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=1510</guid>
		<description><![CDATA[Tillbaka i Frankrike efter en sejour bland de italienska surkörsbären. Fouchtre-de-Vache från Androuet på Nybrogatan har det där jag suktat efter. Mjölkig, smörig och med en gulvit spånplatta till yta &#8211; som givetvis inte behöver ätas upp. Osten är enligt personalen på Androuet väldigt svår att få tag på utanför hemregionen Auvergne. Hmm, vilket borde innebära att den är helt omöjlig att hitta i Sverige. Osten tillverkas fortfarande hantverksmässigt utav komjölk. Fouchtra betyder egentligen &#8216;auvergnat&#8217;, en person som bor i Auvergne, på inhemskt språk. När den görs på getmjölk kallas den Fouchtra-de-Chevré. Testa ett gräsigt och friskt vitt vin till. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Tillbaka i Frankrike efter en sejour bland de italienska surkörsbären</strong>. Fouchtre-de-Vache från Androuet på Nybrogatan har det där jag suktat efter. Mjölkig, smörig och med en gulvit spånplatta till yta &#8211; som givetvis inte behöver ätas upp. Osten är enligt personalen på Androuet väldigt svår att få tag på utanför hemregionen Auvergne. Hmm, vilket borde innebära att den är helt omöjlig att hitta i Sverige. Osten tillverkas fortfarande hantverksmässigt utav komjölk. Fouchtra betyder egentligen &#8216;auvergnat&#8217;, en person som bor i Auvergne, på inhemskt språk. När den görs på getmjölk kallas den Fouchtra-de-Chevré. Testa ett gräsigt och friskt vitt vin till. <em>En röd bourgogne funkar också!</em></p>
<p>Holy cheeze, va de gör bra ost där nere i Auvergne: Saint Nectaire, Cantal, Fourme d&#8217;Ambert, Bleu d&#8217;Auvergne&#8230;..</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/fouchtre-de-vache/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>9</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Saint Marcellin</title>
		<link>http://wctc.se/saint-marcellin-2</link>
		<comments>http://wctc.se/saint-marcellin-2#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 30 Jul 2010 21:11:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=1389</guid>
		<description><![CDATA[En favorit i repris. För nästan två år sedan bloggade jag om St Marcellin &#8211; den lagrade varianten som nästan är rinnande (affiné à la Lyonnaise). Nu är det dags för den lite mer vanliga sorten, utan mögel. Och utan den stickiga smaken. Jag gillar helt klart denna variant bättre. Mjukt sirlig i munnen. Krämig och fruktig med en liten nötig eftersmak. Perfekt till ett rött Côtes du Rhône-vin. Synd bara att den är lite svår att hitta. Denna är köpt på Androuet vid Dramatiska teatern i Sthlm. Jag rekommenderar starkt ett besök. Så sjukt fin ostbutik. Såå mycket ostar. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>En favorit i repris.</strong> För nästan två år sedan bloggade jag om St Marcellin &#8211; den lagrade varianten som nästan är rinnande (affiné à la Lyonnaise). Nu är det dags för den lite mer vanliga sorten, utan mögel. Och utan den stickiga smaken. Jag gillar helt klart denna variant bättre. Mjukt sirlig i munnen. Krämig och fruktig med en liten nötig eftersmak. Perfekt till ett rött Côtes du Rhône-vin. Synd bara att den är lite svår att hitta. Denna är köpt på<strong> Androuet</strong> vid Dramatiska teatern i Sthlm. Jag rekommenderar starkt ett besök. Så sjukt fin ostbutik. Såå mycket ostar.</p>
<p><strong>Androuet </strong>Den franska ostbutiken<br />
<strong>Nybrogatan 6</strong><br />
Öppettider:<br />
<em>Måndag – Fredag 10:30 – 18:00<br />
Lördag 10:30 – 16:00</em></p>
<p><span id="more-1389"></span></p>
<div>
<p><a href="http://wctc.se/wp-content/uploads/2008/08/ost20.jpg"><img class="alignleft size-full wp-image-19" style="margin: 10px;" title="ost20" src="http://wctc.se/wp-content/uploads/2008/08/ost20.jpg" alt="" height="185" width="291" /></a><em>Gamla inlägget:</em></p>
<p><strong>Saint Marcellin är en liten ort nära Lyon. Här tillverkas en trevlig liten ost med samma namn.</strong> Det är en vitmögelost av opastöriserad komjölk som beroende på mognad har en vit yta eller ett blåmögel på utsidan. I en torr version kallas osten även för Séchon. Den här typen av ost är affiné à la Lyonnaise som betyder väldigt krämig, nästan rinnande. I smaken är osten lite syrlig och beroende på mognad lite stickig på tungan. Bästa säsongen är april till september, det är mer smak i sommarmjölken. Ju äldre ost desto mer rinnig är den.</p>
<p><strong>Vintips:</strong> Lätta fruktiga rödviner, vita viner från Savoyen eller Côtes du Rhône.</p>
<blockquote><p><strong>Lite historia:</strong> I början gjordes den bara på getmjölk. 1876 gjorde man St. Marcellin på hälften getmjölk, hälften komjölk och lite vart efter tog man bort getmjölken helt. St. Marcellin är för Lyonnaisener som Camembert är för Normanderna.</p></blockquote>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/saint-marcellin-2/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sainte-Maure de Touraine</title>
		<link>http://wctc.se/sainte-maure-de-touraine</link>
		<comments>http://wctc.se/sainte-maure-de-touraine#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 23 Apr 2010 22:30:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Vin]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Loire]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=1277</guid>
		<description><![CDATA[En klassisk getost från Loire (Indre-et-Loire) i centrala Frankrike. Eftersom Kinna redan bloggat utförligt om osten för sisådär 48 timmar sedan så får väl bidra med några fina vintips istället. Längre in i landet i Övre Loire där klimatet lite svalare hittas appellationerna Sancerre och Pouilly-Fumé &#8211; på varsin sida av floden Loire. Appellationerna är kända för sina torra och krispiga vita viner av druvan Sauvignon Blanc. Här kännetecknas druvan med dofter av fläder, svartvinbärsblad, krusbär och kattpiss på krusbärsbuske. Smaken är aromatisk, ofta med stor fruktsyra. En sökning bland Systemets viner från området resulterar i en inte alltför diger [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>En klassisk getost från Loire (Indre-et-Loire) i centrala Frankrike.</strong> Eftersom <a href="http://mormorsmat.taffel.se/2010/04/21/sainte-maure-de-touraine-en-aoc-markt-ost/">Kinna redan bloggat utförligt om osten</a> för sisådär 48 timmar sedan så får väl bidra med några fina vintips istället.</p>
<p>Längre in i landet i <em>Övre Loire</em> där klimatet lite svalare hittas appellationerna Sancerre och Pouilly-Fumé &#8211; på varsin sida av floden Loire. Appellationerna är kända för sina torra och krispiga vita viner av druvan Sauvignon Blanc. Här kännetecknas druvan med dofter av fläder, svartvinbärsblad, krusbär och <a href="http://hd.se/mat/uppkorkat/2010/04/18/nordsnack-kattpiss-pa-krusbarsbuske/"><em>kattpiss på krusbärsbuske</em></a>. Smaken är aromatisk, ofta med stor fruktsyra.</p>
<p>En sökning bland Systemets viner från området resulterar i en inte alltför diger skörd av vin.<br />
<a href="http://www.systembolaget.se/Applikationer/Sok/ResultatLista.htm?Sok=Av&amp;SokKriteria=Vitaviner:0:0:pouilly:117:446:0:9999:0:451:::::0:0:0:0:0:0::::::::::::::0:100:1:0:True::::&amp;Butik=0&amp;SidNr=1&amp;SortKol=namn&amp;Asc=1&amp;SokOrdinarieSort=True&amp;SokVarugrupp=Vitaviner&amp;SokStrangar=VITA+VINER%2c+Friska+%26amp%3b+Fruktiga%2c+torra:Frankrike+-+Loiredalen:Alla+storlekar::::::">Pouilly-Fumé</a> | <a href="http://www.systembolaget.se/Applikationer/Sok/ResultatLista.htm?Sok=Av&amp;SokKriteria=Vitaviner:0:0:sancerre:117:446:0:9999:0:451:::::0:0:0:0:0:0::::::::::::::0:100:1:0:True::::&amp;Butik=0&amp;SidNr=1&amp;SortKol=namn&amp;Asc=1&amp;SokOrdinarieSort=True&amp;SokVarugrupp=Vitaviner&amp;SokStrangar=VITA+VINER%2c+Friska+%26amp%3b+Fruktiga%2c+torra:Frankrike+-+Loiredalen:Alla+storlekar::::::">Sancerre</a></p>
<p>Vinerna är verkligen klockrena till de flesta krämiga getostar, som just Saint-Maure och kombinationen är den perfekta början på ostkvällen. Sen tas ko-ostarna fram&#8230; men det är en annan historia.</p>
<p><em><strong>Just det ja, ska inte glömma</strong>. En <a href="http://systembolaget.se/Applikationer/Sok/ResultatLista.htm?Sok=Av&amp;SokKriteria=Vitaviner:0:0::122:1:0:9999:0:391:::::0:0:0:0:0:0::::::::::::::0:100:2:0:True::::&amp;Butik=0&amp;SidNr=1&amp;SortKol=namn&amp;Asc=1&amp;SokOrdinarieSort=True&amp;SokVarugrupp=Vitaviner&amp;SokStrangar=VITA+VINER:Frankrike+-+Alsace:Alla+storlekar::::::">Pinot Gris från Alsace</a> fungerar också väldigt bra till getostar&#8230;</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/sainte-maure-de-touraine/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Roquefort</title>
		<link>http://wctc.se/roquefort</link>
		<comments>http://wctc.se/roquefort#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 28 Jun 2009 11:56:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=1068</guid>
		<description><![CDATA[Roquefort &#8211; kungen av grönmögelostar. Stark som få, möglig som tusan och gjord av fårmjölk. Det är faktiskt en av få grönmögelostar som är tillverkad av just fårmjölk &#8211; de flesta är av komjölk. Men vi svenskar borde ha lätt att komma ihåg detta faktum (Rockfåår). Roquefort tillhör ostfamiljen &#8216;Les pâtes persillées&#8217; (grönmögelost) och produceras i Roquefort-sur-Soulzon i södra Frankrike (Aveyron). Enligt AOC-bestämmelserna(från 1925) får osten inte tillverkas någon annanstans &#8211; den måste även lagras i 2 månader innan den får lämna Cambalougrottorna. Möglet kommer från surdegbröd som fått ligga i grottorna. Brödet torkas och mals och tillförs osten antingen [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Roquefort &#8211; kungen av grönmögelostar. Stark som få, möglig som tusan och gjord av fårmjölk.</strong> Det är faktiskt en av få grönmögelostar som är tillverkad av just fårmjölk &#8211; de flesta är av komjölk. Men vi svenskar borde ha lätt att komma ihåg detta faktum (Rockfåår). <img src='http://wctc.se/wp-includes/images/smilies/icon_wink.gif' alt=';)' class='wp-smiley' /> <span id="more-1068"></span> Roquefort tillhör ostfamiljen &#8216;Les pâtes persillées&#8217; (grönmögelost) och produceras i <a title="Roquefort-sur-Soulzon" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Roquefort-sur-Soulzon">Roquefort-sur-Soulzon</a> i södra Frankrike (Aveyron). Enligt AOC-bestämmelserna(från 1925) får osten inte tillverkas någon annanstans &#8211; den måste även lagras i 2 månader innan den får lämna Cambalougrottorna.</p>
<blockquote><p>Möglet kommer från surdegbröd som fått ligga i grottorna. Brödet torkas och mals och tillförs osten antingen i ostmassan eller när osten perforeras. Möglet måste få syre för att kunna utvecklas.</p></blockquote>
<p><strong><img class="alignleft size-full wp-image-1069" title="Blason_Roquefort-sur-Soulzon" src="http://wctc.se/wp-content/uploads/2009/06/Blason_Roquefort-sur-Soulzon.png" alt="Blason_Roquefort-sur-Soulzon" height="216" width="200" /></strong><strong>Antingen hamnar osten i en Konsumbutik nära dig eller också hämtas osten av så kallade affinörer/mognadslagrare.</strong> Det är helt enkelt ostproffs som tar osten och lagrar dem ytterliggare några månader. Hos affinörerna avdunstar ytterligare vatten och osten upplevs krämigare och om möjligt ännu starkare. Från affinörerna hamnar sedan din ost i ostbutiker eller välsorterade matvarubutiker. Lite dyrare men oftast väldigt mycket godare och skuren direkt från den stora ostklumpen. Inget färdigpackat här inte!</p>
<h2>Sju producenter</h2>
<p>Det finns sju tillverkare av Roquefortost: <em>Roquefort Société (60% av produktionen), Roquefort Papillon, Carles, Gabriel Coulet, Fromageries occitanes, Vernières and Le Vieux Berger.</em></p>
<h2>Gott till</h2>
<p><strong>Ett sött vitt eller rött vin är det perfekta giftermålet.</strong> Själv är jag förtjust i <span style="text-decoration: line-through;">porter</span> portvin och andra söta röda viner såsom <strong><span>Castaño Dulce</span></strong> som jag med nöje inmundigat sedan 2006. Jag tror jag har en flaska från 2001 i skafferiet. Den borde vara kanonfin nu. 2005:an hittas just nu på bolaget för 109 kr (50cl). Kvittenmarmelad är faktiskt något som också är fantastiskt gott till. Det behövs någon utfyllnad till osten &#8211; den upplevs ju som väldigt stark. Rekommenderas inte till dig som nyligen bitit dig i läppen(!).</p>
<p>AOC = Ursprungsskyddad (<em><a title="Appellation d'Origine Contrôlée" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Appellation_d%27Origine_Contr%C3%B4l%C3%A9e">Appellation d&#8217;Origine Contrôlée</a></em>)</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/roquefort/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>12</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Etivaz</title>
		<link>http://wctc.se/etivaz</link>
		<comments>http://wctc.se/etivaz#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 07 Mar 2009 15:34:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Recept]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>
		<category><![CDATA[Schweiz]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=843</guid>
		<description><![CDATA[Ibland funderar jag på hur saker och ting produceras. När jag tänker på osttillverkning &#8211; särskilt från Frankrike, Italien och Schweiz får jag nästan alltid überromantiska bilder under kalufsen. Med überromantik menar jag det hantverksmässiga som andas kvalitet, glädje och omtanke och gärna med hela släkten inblandad. Utav den anledningen är det faktiskt värt att lägga några extra kronor på ost, olivolja, vin och annat. Jag tycker den här artikeln från FX-Cuisine förmedlar den känslan. Här finns en till från FX-Cuisine. Så med dessa artiklar färskt i minnet är det dags för dagens ost - L&#8217; Etivaz. Precis som ovan [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Ibland funderar jag på hur saker och ting produceras. </strong>När jag tänker på osttillverkning &#8211; särskilt från Frankrike, Italien och Schweiz får jag nästan alltid überromantiska bilder under kalufsen. Med überromantik menar jag det hantverksmässiga som andas kvalitet, glädje och omtanke och gärna med hela släkten inblandad. Utav den anledningen är det faktiskt värt att lägga några extra kronor på ost, olivolja, vin och annat. Jag tycker den här artikeln från <a href="http://fxcuisine.com/Default.asp?language=2&amp;Display=235&amp;resolution=high">FX-Cuisine</a> förmedlar den känslan. Här finns en till från <a href="http://fxcuisine.com/Default.asp?language=2&amp;Display=201&amp;resolution=high&amp;page=1">FX-Cuisine</a>.<span id="more-843"></span></p>
<p><strong>Så med dessa artiklar färskt i minnet är det dags för dagens ost -</strong> <em><strong>L&#8217; Etivaz</strong></em>. Precis som ovan är detta en ost från Schweiz &#8211; från kantonen Vaud. Etivaz är tillverkad av opastöriserad mjölk från kossorna som betar i det bördiga alplandskapet. Mjölkbönderna bor och arbetar från 10:e maj till 10:e oktober med att ta till vara på den doft- och aromrika mjölken. Här bor familjerna i små och stora <em>Chalets</em> (alphyddor) 1000-2000 meter över havet. Mjölken värms i stora kittlar under den pyrande vedelden. Det är varmt och det ska röras ordentligt när kalvlöpen tillsätts. När osten koagulerar är det dags att snabbt ta upp ostmassan med en grovhålig ostduk. Vasslen  rinner av och osten pressas med handkraft innan den placeras i sina formar för ytterligare bearbetning.</p>
<p><img class="alignnone" title="Bild från FXCuisine" src="http://images.fxcuisine.com/blogimages/swiss-cuisine/swiss-alp-cheese-Lengtal/Lengtal-swiss-alpkaese-35-1000.jpg" alt="" height="561" width="492" /></p>
<p><strong>Ostan lagras bearbetas genom att badas i salt och tvättas med jämna mellanrum under</strong> den första tiden innan de &#8221;rullas&#8221; ned för vidare lagring i temperaturbeständiga lokaler i dalgången. En Etivaz lagras minst i 135 dagar men blir egentligen bara godare och godare ju längre tiden går. En ung Etivaz smakar fruktigare och lättare medans en lagrad får mer koncentrad smak.</p>
<p>Eftersom mjölken värms över öppen eld finns det ofta en antydan om en liten rökig arom. Du hittar även nötiga toner med drag av hasselnöt. Riktigt fruktig och fin doft och det smakar siom det doftar.</p>
<p><strong>Vin och Etivaz?</strong> Ännu ett vin som passar bra till både vitt och rött. Ett moget Bordeaux eller varför inte ett vitt vin med lite smörig känsla såsom en ekad Chardonnay eller en Semillón.</p>
<p><strong>Mat och Etivaz?</strong> Passar väldigt bra till en ostfondue eller varför inte i risotton.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/etivaz/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tomme du Berger &#8211; en god blandning</title>
		<link>http://wctc.se/tomme-du-berger-en-god-blandning</link>
		<comments>http://wctc.se/tomme-du-berger-en-god-blandning#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 28 Feb 2009 16:06:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Fredrik</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ost]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Opastöriserad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.who-cut-the-cheeze.se/?p=844</guid>
		<description><![CDATA[Tomme du Berger är en, bland många flera kan tilläggas, ost som jag inte lagt märke till och jag kan faktiskt drista mig att säga att den nu tillhör favoriterna. I andra poster här nedan kan du hitta Chimays kittost: Chimay Grand Cru som även den är en favorit. Sambandet klarnar säkert om jag säger att TdB också är en typ av kittost. Yes, jag är väldigt förstjust i kittostar nuförtiden, för bara några månader sedan var det hårdostar såsom Gruyere och Comté. Det kommer och går i perioder, precis som med allt egentligen. Tomme du Berger tillverkas av både [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Tomme du Berger är en, bland många flera kan tilläggas, ost som jag inte lagt märke till och jag kan faktiskt drista mig att säga att den nu tillhör favoriterna.</strong> I andra poster här nedan kan du hitta Chimays kittost: Chimay Grand Cru som även den är en favorit. Sambandet klarnar säkert om jag säger att TdB också är en typ av kittost. Yes, jag är väldigt förstjust i kittostar nuförtiden, för bara några månader sedan var det hårdostar såsom Gruyere och Comté. Det kommer och går i perioder, precis som med allt egentligen.</p>
<p><strong>Tomme du Berger</strong> tillverkas av både opastöriserad get- och fårmjölk i Provence i sydöstra la France och beroende på hjordens besättning varierar ofta mängden får- och getmjölk i ostarna. Osten kan därför smaka annorlunda beroende på vilken producent som tillverkar osten och till och med från en batch till en annan. Osten är halvhård med cirka 45% fetthalt och är lite klibbisch på skärytan.</p>
<p>En kittost pressas allt som oftast under tillverkningen, vissa mindre, andra mer. TdB koagulerar snabbt efter tillförandet av löpe och skärs och placeras i små korgar. Korgarna staplas sedan på varandra för att ge osten en sorts naturlig pressning och lagras sedan från sju veckor upp till fyra månader. Den tvättas och vänds varje dag&#8230; pjuh vilket jobb!</p>
<p><strong>Doft &amp; smak:</strong> Animalisk doft med fruktiga toner. Här finns även en nötighet och en smörig doft som även följer med i munnen. Den smälter lätt på tungan och eftersmaken håller länge.</p>
<p><strong>Vintips:</strong> Fantastiskt, en ost som passar både krispiga vita med lite upplevd fetma och rustika röda viner.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://wctc.se/tomme-du-berger-en-god-blandning/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

