Charolais har fått sitt namn från staden Charolles. I Androuets lilla ostbok benämns osten som ”Getostens Rolls Royce”. Den anses vara den mest smakrika och utsökta av alla getostar.

Vin till

Här fungerar en röd Bourgogne (Pinot Noir) fint, men ett vitt vin från Sancerre eller Pouilly-Fumé, alla på druvan Sauvignon Blanc, är nog det bästa valet.

Jag har ett gäng vita viner från Vinik som pockar på uppmärksamhet men valet var ändå ganska simpelt, nämligen Philippe Gilberts Menetou Salon 2009 (Sauvignon Blanc). 2009 var ett tufft år för den käre Philippe, en stor andel av skörden härjades av hagel och de stackars druvklasarna som klarade sig belönade vinbonden med en druvsaft likt koncentrerad nektar. Llite atypiskt med den här sortens koncentration, men herregud vad gott det är. Lite gröna äpplen, krusbär, citrus om vartannat – perfekt syra och allt rinner ut i en lång fin eftersmak. Mumma. En klockren compadre till osten. Tror inte att Vinik har fler 09:or men 2010 lär inte vara en dum årgång heller – testa även rosén. Överjävligt bra!

Vinik.se (ladda hem prislistan)

PS. Så himla kul att fota i en lägenhet mitt i vintern… hatart!

Osten fick tillsammans med några lökar (med försumbar mjukhet) möta himmelen i form av en löksoppa. Nu är jag inte sådan att komma på en massa recept hela tiden utan nu fick googla hjälpa till.
Ett snott recept på löksoppa kopierad rakt av. Förutom osten då som är Comté med grön kant. Precis, riktig Comté! Med ludd.

Fransk löksoppa

Källa: 32 läckra recept ifrån Vau De Ville (receptbok som följde med
Emile Henry’s formar)

4 personer (japp, inga mesportioner här inte

Ingredienser:
4 medelstora gula lökar
1 1/2 l köttbuljong
1 pressad vitlöksklyfta
1/2 msk timjan
3 lagerblad
1/2 msk smör
vitpeppar
eventuellt 1/2 dl vitt vin

Till gratinering:
8 tunna skivor baguette, pain riche eller tärnad vitt matbröd typ rostfranska.
100g riven emmenthalerost, eller vilken gratängost man nu föredrar

Beredning:
1. Skala och skiva löken fint.
2. Fräs löken med smöret i en kastrull utan att den får färg.
3. Tillsätt vitlöken, kryddorna och buljongen och låg allting sakta
koka i 20 minuter. 1/2 dl vitt vin kan tillsättas.
4. Sätt på ugnen på 225 grader.
5. Smaka av med nymalen vitpeppar och om buljongen blivit för salt
späder man med vatten.
6. Häll upp soppan i 4 löksoppeskålar (ca. 0.6l) och täck med bröd. Om man
tärnar brödbitarna är det enklare att äta sedan.
7. Fördela osten över brödet och soppan och gratinera i 225 grader.

Notering: Blir nog bra mycket godare med en riktig fond.

Och en skaplig Chablis på det…

Vinet blir trevliga och billiga JM Brocard Petit Chablis Domaine Sainte Claire 2010. Fanken vad gott för pengen. Finns på halvflaska också!
Men jag tycker vinet på bilden nedan är mycket trevligt också.

Oftast gäller:
Ta bort plasten och blöt träsken med en våt trasa (ren disktrasa rekommenderas)
2. Picka hål på den skrovliga ostytan och tryck även ned ett par vitlöksklyftor.
3. Häll lite vitt vin över.
4. Slå in i aluminiumfolie.
5. Värm i ugn på 175-200 grader. Innanmätet ska vara rinnigt, kika efter 25 minuter).

Tips på ost som passar i värme: Vacherin Mont d’Or, Jürss Granbarksost, Raclette, Emmenthaler…

Vintips: J.M Brocard Petit Chablis Saint Claire 2010 (105 kr). Kommer inte ihåg att detta vin var så packat med fina dofter, massor av mineral, härlig syra och liten trevlig efterbeska. Fan, det är ju tur att det tjutet finns på halvflaska annars skulle jag klunka en hel sjuttis!

Det blev visst värsta uppehållet. Fast jag har inte haft någon semester. Tvärtom. Jag har hunnit med massor av annat som till exempel att byta blöjor, gjort gulaschgryta på 2.5 kg högrev från Sovel samt flyttat ur ett kontor och in i nästa lilla krypin. Men när sommaren biter sig kvar med trevliga 20+ grader, ja då är det bara att ta med middagsgästerna (med ett lite äldre barn) ut i lekparken med lite ost och vin och se till att det blir ett inlägg om det.

Beaufort d’Alpage är en ganska ovanlig ost här hemma. Dels finns den sällan hos min månglare och dels är den dyr som guld. Jag vet inte men 69 kr/hg är lite för många pesetas. Nä, det blir allt som oftast en Comté – självklart med gröna märkningen. Inte helt billig den heller men överkomlig. Förr gillade jag Gruyère mer men nu är det Comté som gäller.

Men vad är det för skillnad mellan Comté och Beaufort egentligen? Det blir till att söka info. Nu är jag lite lat så jag kopierar lite från http://www.artisanalcheese.com

Beaufort Chalet d’Alpage is a raw cow’s milk cheese made in the Haute Savoie region of France, and its wheels are among the largest wheels of cheese produced artisanally. Beaufort has a natural smear rind and is immediately recognizable by its inwardly-curving sides. While a young Beaufort has a mild, fruity, sweet flavor, the Chalet d’Alpage farmer’s variety that we have selected is aged longer and develops a lovely, rounded, more savory note. The breed of cow used to make Beaufort is traditionally the Tarantaise – a muscled beauty that does well in the barn during the winter and under the stars in the high summer pastures. The Chalet d’Alpage version is always rich and flavorful because the pasturing is done high up in the mountains. Beaufort holds well in the company of bold red flavors such as Syrah and is lovely with Champagnes, as well as with Chardonnay, Riesling, Gamay, and Tannat.

Comté is a firm pressed cheese made from the raw milk of red and white Montbeliard cows in the Jura Mountains of France in Franche-Comté. The cheese is produced in small, cooperative dairies, known as ”fruitières” which collect the milk from farms within 15 miles distance only. Comté is the most popular DOP cheese in France, and it is claimed that there are more than 83 distinct flavors in Comté, including apricot, chocolate, butter, cream, and grilled bread. Jura wines make a classic pairing for Comté, as well as Rieslings, Muscats, Gewürztraminers, and many of the softer red Bordeaux blends.

Mer om Comté på WCTC: Till nyår, till tyska viner, till det fantastiska vinet

Wajnet för kvällen blidde en Bordeaux Blanc (2007 Chateau Ferran Blanc) på druvsorterna: 50% sauvignon blanc, 30% sémillon, 20% muscadelle. Vinet inhandlades från Vinik och är då självklart biodynamiskt. Och fantastiskt gott till osten. Vinet ‘reades’ för 90 riksdaler och känns mer som 200 kr. Fasen va gott med en aning oxiderad doft packad med frukt och nötter från fatbehandligen. Vinet var helt sagolikt gott till ostarna.

Mången ost har passerat denna blogg. Mången ost har inte smakat lika bra som denna. Ett krämigt inre med vit möglig yta döljd av tre löv från kastanjeträdet. De kan göra sin ost i Provence det är en sak som är säker. Vinet till är inte helt oväntat en Sauvignon Blanc och det är riktigt, riktigt gott.

Officiell hemsida.

2006 Domaine André et Mireille Tissot Arbois Sélection 99327, 171 kr är en ljus-guldgul uppenbarelse. Ur glaset strömmar de ovanliga dofterna av äppelmust, nötter och faktiskt lite mineralsalt(!). Tro nu inte att vinet är skadat men det är farligt nära sherry i doften. 70% chardonnay bidrar med en citrusaktig ton som är svår att hitta bakom den oxiderade fruktdoften. Vinet innehåller även 30% av den inhemska druvan Savagnin. Smaken är kompromisslös – massiv syra som tillsammans med en fin sälta transporterar smaken av mosade äpplen. Eftersmaken är stram, salt och hyggligt lång. Ja, det här har jag aldrig smakat förr. Riktigt kul och gott. Tillsammans med en riktigt bra ost från samma område är kvällen räddad – Morbier, Comté, Gruyere, Mont Jura… ja, take yer pick. (Stephane Tissot tillverkar vin enligt biodynamisk metod och tillverkar sitt vin ärketraditionellt.)

Det andra vinet på SB ska av förståsigpåare vara ett klockrent fynd och det var den jag egentligen letade efter men på Söderhallarna var den schlutt (Arbois Expression du Terroir 2006 149kr (90093)).

Passade såklart på att glida in i Saluhallen när vi ändå var i närheten – på Södercheesen fanns en alpost av märket Mont Jura. Inte förstavalet men eftersom de i inte har den, vad jag tycker, riktiga Comtén med grön text på sidan så finge det bli grisen i säcken. Mont Jura har i mångt och mycket det som kännetecknar en ost från området: massiv kant, guldgulaktig, nötig lite bonnig doft. Men smaken är sådär faktiskt. Och jag är inte direkt imponerad av Södercheesen som ostdeli heller. Och när ris ändå delas ut så köpte vi varsin Foccacia med sallad på ‘FRESH’ som nog får kallas den absolut sämsta och äckligaste jag ätit. Torr, torr, torr, isbergssallad och majs. Jag skulle inte bemöda mig med att klaga men lappen: ”Vi har stans godast Foccacia – smaka får du se” uppmanar till viss feedback.

Coulommiers produceras i staden med samma namn, i regionen Île-de-France, av opastöriserad mjölk och mognar i cirka åtta veckor. Den baddas och tvättas kontinuerligt under lagringen. Osten har liknande karaktäristik som övriga Brieostar – det doftar helvete av champinjoner, smör, mjölk och hasselnötter. Den gillar inte alls att vara inpackad i kylen så köp den samma dag eller ta ut ALLT annat ur kylen. Osten ska vara ordenligt mogen då är smaken är ljuvligt smörig med en stickig känsla.

En Brieost och Camembert passar alldeles ypperligt till en torr cider från Normandie i Frankrike. Det går faktiskt, hör och häpna, att hitta fler än en på Systembolaget. De kostar från runt 40 kr och uppåt vilket känns väldigt prisvärt. Perfekt tillsammans med en dos vårkänslor. Känner man att man ändå vill supa till på ett rött eller vitt så bojkottas Bårdååå till fördel för ett redigt rött från södra Frankrike eller en vit chardonnay från Bourgogne. Huga.

Finare Vinare skriver: Familjen består av Fernand och Elka som driver gården tillsammans med sonen Eric. Egendomen ligger i släkten sedan 1649. Deras odlingar går ända upp till baksidan av husen. Fernand hittar man säkrast i vingården med sekatören i hand. Elka, som har tyskt påbrå, brukar ta emot när det gäller logi, provning och försäljning på plats. Eric är den som reser när det vankas provningar på annat håll…

Eric möter upp på Gårdarnas Butik med ett leende på läpparna, han tycker nog att detta ska bli lika kul som vi. Han berättar att endast 25% att produktionen stannar i Franrike. Danskar köper mest och nu kanske Niklas från Vinik ser till att vi svennar får vår beskärda del av högkvalitativ druvjuice från Alsace. Vi testar ett gäng viner med olika druvsammansättning. Det vin som framstår som galet bra är Gewurztraminer’n från 2007. Också galet prisvärt (160 kr).

Efter lite prov och prat har det dukats upp med allehanda gottigheter som vi får testa vinerna tillsammans med. Det dukas fram surdegsbröd, spansk ekologisk (vad annars) olivolja, gåslever, en holländsk ost (Reypenaer-typ), Munster och lite annat gött. Jag antar att Niklas devis är att ta in vin som dels är personligt och som är matvänligt. Det visar sig att Lichtles viner passar väldigt bra till väldigt mycket. Främst ost. En gewurztraminer och en bit Munster är det perfekta giftermålet. Likaså det senskördade vinet Vendange Tardive Gewurztraminer och gåslever på surdegsbröd med en inlagd cornichon.Nedan några noteringar om viner jag gillade…

Cremant d’Alsace NV
Lagras fem år innan den släpps. Doft av mogna äpplen, mineral och vita blommor. Efter ett tag stiger ångor av hallonremmar från glaset. Fruktigt i smak och med en trevlig syra. Fin mousse och klunvänligt. (175 kr).

Marinès 2009
Olika druvor och druvsammantsättning varje år. Härlig doft med litchefrukt och en blommig ton i bakgrunden. Smaken är riktigt trevligt och avslutas med en lite grapebeska. Gott och somrigt! (130 kr).

Gewurztraminer 2007
Kvällens vin. Dyra kryddor stiger ur glaset direkt, vita blommor (vitsippe/liljekonvalj-typ) och med en trevlig fetma. I munnen är det fräscht som fasen för att vara en gwz. Balanserat och en aning aprikossöt avslutning och efter tag i glaset doftar det även gula russin. Oerhört gott till en bit stinkande Munster. (160 kr)

Gewurztraminer Grand Cru Goldert 2007
Ännu mer kryddor och stora knippen med svart te. Rosor, pinje och jasmin fyller på. Vinet är mycket av allt – kanske lite väl mycket men har lång tid innan den peakar skulle jag tro. (235 kr)

Riesling Grand Cru Goldert 2007
Animaliskt och fettigt med stor komplex doft. Blommigt och fruktigt. Riktigt gott med lång avslutning och ett trevligt zing.

Riesling Grand Cru Goldert 2004
Finare Vinare har tagit med ett gäng 04:0r som komplement till förra rieslingen. Kul att se vad ytterligare 3 år på flaska kan göra. Det är en härligt mogen doft men mango, citrus och en puff rökighet. Smaken är rena rama ananasjuicen och det svänger ordentligt i munnen men trevlig syra och lång balanserad eftersmak. Tack för den. Guvagott!

Vill du testa Niklas viner - testa en ekovinlåda. Ekovinlådan vår har precis släppts via Ekolådan.se. Vill du köpa enskilda viner, gå in på Vinik.se och ladda hem prislistan. Beställ och hämta på Medborgarplatsens Systembolag.

Även rapport här.

När några tappra provare är kvar plockar Eric fram guldklimparna. Först ut är en Cremant d’Alscace Blanc de Noir 1997 som har en förförisk doft av bokna äpplen, citrus, hallon och jordgubbar – 100% Pinot Noir och laxfärgat. Sedan tas Verdange Tardive 2007 fram, en god söt smak av torkade frukter. Klockers till gåslever på surdeg Sist ut är en Côtes du Rhône som Eric gjort på 100% syrah från en stor vingård han äger en plätt. Lagrad på nytt franskt ekfat och har en ordentlig rostad fatkaraktär med sötmogna körsbär och vanilj. Fin syra och välgjort men lite väl mycket rostad ek.

Från Nyhetsbrevet: ”Nu trillar de första små underverken in. Man pratar om det vita guldet och vi har fått in de färska primörerna från det spirande grönbetet i södra Frankrike. Bra getostar har det varit ont om de sista månaderna och det har sin naturliga förklaring, när betet är sämre får getterna paus. För att stimulera fortsatt mjölkproduktion måste naturen ha sin naturliga gång, i snitt föder geten 1,8 killingar varje år. Många passar på att lägga den 150 dagar långa dräktigheten (beroende på ras) till vintern. Senare delen av vintern föds massor av killingar och den första mjölken, råmjölken, innehåller högre halter av protein och vissa mineraler, detta går direkt till killingen. Efter två till fyra veckor får dock killingarna dela med sig till osttillverkningen.”

Den 18 maj 2011 håller Androuet en specialprovning i butiken med temat ”DET VITA GULDET”.
Det går nog bra att anmäla sig via hemsidan eller ringa till butiken.