Svenska Ostar och gårdsmejerier
Här kommer jag att fylla på med information om svenska ostar och svenska ostproducenter. Hjälp till att fylla listan genom att fylla i detta inlägg eller gå till denna sida. Har du egna bilder eller reportage från mejerierna? Skicka till mig så lägger jag upp på bloggen!
Stafva
Bränna Getgård
Bymejeriet
Eskesta Gårdsmejeri
Väddö Gårdemejeri
Gullspira Gård och Gårdsmejeri
Sivans Ost
Lantost
Vilhelmsdals Mejeri
Jürss Mejeri
Almnäs Bruk
Hansjö Mejeri
Påverås Gårdsmejeri
Länkar snodda från Ostforum.se
Agnes Gårdsmejeri— Kalvsvik, Småland
Almnäs Mejeri — Hjo, Västergötland
Björneruds Gård — Frändefors, Dalsland
Bojäntans Fäbod — Rengsjö, Hälsingland
Bredsjö Mjölkfår — Bredsjö, Västmanland
Brita i Brinken Get och Fårgård — Trönödal, Hälsingland
Brostorps Ostkaka — Tranås, Småland
Bränna Getgård — Valsjöbyn, Jämtland
DalsSpira Mejeri — Högsäter, Dalsland
Delsbo Mora Lantskafferi — Delsbo, Hälsingland
Eskesta Gårdsmejeri — Tierp, Uppland
Finnskogens Ostaffär — Lekvattnet, Värmland
Fjellost — Bruksvallarna, Härjedalen
Forseds Getgård — Bollstabruk, Ångermanland
Forsa Ostkaka — Forsa, Hälsingland
Fätorpet — Skärblacka, Östergötland
Gesund Ost — Stugun, Jämtland
Gideå Get — Trehörningsjö, Ångermanland
Gårdsmejeri Ostbiten — Vintrosa, Närke
Gärdnäs Gård — Gärdnäs, Jämtland
Hagelstads Gårdsmejeri — Löttorp, Öland
Halltorps mejeri— Trollhättan, Västergötland
Hansjö mejeri — Orsa, Dalarna
Hede Gårdsmejeri — Hede, Härjedalen
Hejnumkällingens Mejeri — Tingstäde, Gotland
Herrö Getgård— Sveg, Härjedalen
Hillsands Getgård — Strömsund, Jämtland
Holmana gårdsmejeri — Hishult, Halland
Hvens Getost — Ven, Skåne
Häftings Gårdsmejeri — Lärbro, Gotland
Häggby Gård — Häggdånger, Ångermanland
Högarne Gård — Ljungby, Småland
Jarse Ost — Järvsö, Hälsingland
Jettes Gårdsmejeri — Högland, Lappland
Johankölens fäbod— Klövsjö, Jämtland
Jürss Mejeri — Flen, Södermanland
Järna Mejeri — Järna, Södermanland
Karl-Tövåsens fäbod — Vikarbyn, Dalarna
Kangososten — Kangos, Norrbotten
Kullens Gårdsmejeri — Klövsjö, Jämtland
Krogersbo Getgård — Krogersbo, Östergötland
Källsjö Mejeri — Källsjö, Halland
Lakene Ostgård — Lakene, Värmland
Lars Pers i Fors — Österfärnebo, Gästrikland
Lilla ysteriet — Kilafors, Hälsingland
Lillängens Gårdsmejeri — Sunne, Värmland
Lofjätåsens fäbod — Idre, Dalarna
Löfsta Gårdsmejeri — Vallentuna, Uppland
Löt Gårdsmejeri — Vikingstad, Östergötland
Majas Mix — Svenstavik, Jämtland
Mats-Pers Gården— Möklinta, Västmanland
Mejeriet i Kalv — Kalv, Västergötland
Meåfors Getgård — Ramsele, Ångermanland
Mittjas Vallen — Edsbyn, Hälsingland
Murboannas Ost — Borlänge, Dalarna
Myhrbodarna — Valsjöbyn, Jämtland
Norränge Ost & Ostkaka — Söderala, Hälsingland
Nyvallens Fäbod — Nyvallen, Härjedalen
Ostkiosken — Alfta, Hälsingland
Oviken Ost — Oviken, Jämtland
Påverås Gårdsmejeri — Falköping, Västergötland
Rotsjö Gård — Roten, Medelpad
Rösta Mejeri — Ås, Jämtland
Skabram Turism och Gårdsmejeri — Jokkmokk, Lappland
Skattegårdens Lantost — Alingsås, Västergötland
Skärvångens Bymejeri — Skärvången, Jämtland
Smååkrans Getgård — Bräcke, Jämtland
Soldattorpets Mejeri — Klågerup, Skåne
Sommarhagens Gårdsmejeri — Nol, Bohuslän
Stafva Gårdsmejeri — Barlingbo, Gotland
Stengärde Getgård — Fåker, Jämtland
Stensviks Gårdsmejeri — Ljusterö, Uppland
Strömmens Gårdsmejeri — Ånge, Medelpad
Strömsholms Gårdsmejeri — Strömsholm, Västmanland
Stora Lunån Gårdsmejeri — Falun, Dalarna
Svedjan Ost — Storkågeträsk, Västerbotten
Svensgården — Visingsö, Småland
Södregårdens Getost — Gemla, Småland
Sörfennsta Gårdsmejeri— Sörfennsta, Västmanland
Sörmlands Getmejeri — Rinkesta Slott, Södermanland
Tivsjö Getgård — Torpshammar, Medelpad
Torrlids levande fäbod — Älvdalen, Dalarna
Vallgarns Gårdsmejeri— Enköping, Uppland
Vallmobackens smöreri — Alingsås, Västergötland
Wernergårdens Mejeri — Norberg, Dalarna
Westgårds Getost — Kil, Värmland
Vilhelmsdals Gårdsmejeri — Tommarp, Skåne
Väddö Gårdsmejeri — Väddö, Uppland
Åredalens Gårdsmejeri — Undersåker, Jämtland
Åsbergets Gårdsmejeri — Bräcke, Jämtland
Åsens Gårdsmejeri — Lillhärdal, Härjedalen
Älgost — Bjurholm, Västerbotten
Ängavallen— Vellinge, Skåne
Östra Arådalen — Arådalen, Jämtland
Kombos
Alla kombos
Ostbloggen
Alla inlägg
-
I samarbete med Löfsta Gårdsmejeri har Rånas Slott tagit fram en brännvinsost baserat på deras trevliga lilla sup. Osten har kryddats med samma kryddor som snapsen (pomerans, koriander, anis, fänkål, agnelikarot, kanel och mandel) och det här är något annat än den kryddost jag tidigare smakat. Osten har en djup doft fylld av nötighet – väääldigt likt en Pata Negra. Här finns också toner av torkade julkryddor. Fast denna ost passar inte bara att pryda julbordet utan även till varje svensk högtid om jag får bestämma. Smaken är likt en långlagrad hårdost, vet inte hur lång osten är lagrad men den är ganska långt gången i sin mognadsprocess. En liten eftermak av snapsen bidrar till upplevelsen. Jävligt delikat är den i vilket fall. Kan köpas på plats på Rånäs Slott eller på Löfsta Gårdsmejeri. Jag tror det är hög tid att ta ett allvarligt snack med min ostmånglare. Om supen: Familjen Reuterskiöld startade brännvinstillverkning på Rånäs Slott på 1800-talet. Huvudkryddan pomerans odlades i de fantastiska orangerierna och brännvinet blev populärt i flera delar av landet. Brännvinskungen L.O. Smith blev så förtjust i brännvinet som tillverkades vid Rånäs, att han köpte upp receptet och flyttade över tillverkningen till centralpunkten för brännvinstillverkning på den tiden, Reimersholme i Stockholm. Där fortgick produktionen till 1939, då Andra Världskriget utbröt och sockerransonering infördes. 55 år senare, på året 100 år efter nedläggningen av det ursprungliga bränneriet återlanseras Rånäs Brännvin som julsnaps 1994. Sedan dess har produktionen fortsatt och idag tillverkas Rånäs Brännvin dessutom på ekologiskt odlade råvaror. (från Ränäs hemsida)
-
Tryckkokaren jag införskaffade på mellandagsrean för några år sedan anser jag vara mitt bästa köksredskapsköp någonsin. Favoriten och det mest enkla är att helt enkelt koka benet ut kilovis med högrev, oxsvans och dylika styckningsdetaljer. Tillsammans med tomater, både färska och passerade på burk. Rödvin, vitlök, tomatpure, några sardeller, lök, blekselleri och så vidare – allt du har hemma som kan ge en fin smak till köttet helt enkelt. Vill du vara lite mer finessig så kan jag verkligen rekommendera att du river blekselleri, morot och lök och sjuder i olivolja sisådär 4 timmar. Resultatet är en brun massa med fantastisk mustig söt smak. Italienarna kaller det sofritto. När du själv anser att ragun är färdig blandar du i sofritton. Nu har du några kilo med förstklassig färdigmat som fryses in portionsvis. En måndagkväll micrar du enkelt och serverar med snabbmakaroner – perfekt när lillpluttens tålamod tangerar nollstrecket. Helgens dito kan med enkla medel bli en italiensk lyxmåltid med finpasta från exempelvis Rustichella d’Abruzzo, Vacche Rosse-parmesan, färska örter och ett glas rödtjut. Och allt klart på 10 min. Jag har även gjort tomatsås som även den ligger i behändiga portioner och det är gott att blanda de två eftersom köttragun är ganska stabbig. Kan också rekommendera att tillsätta finhackad tomat för lite extra god syra. Appliceras med fördel när du värmer ragun i kastrull. Projektet dricka upp bortglömda flaskor Vinet för kvällen blev min gamla trotjänare Marchesi Antinori Chianti Classico Riserva 2004. Numera har vinet förpassats till beställningssortimentet (årgång 2008 enligt SB) men leverar fint för pengarna – några år linneskåpet gör inte ont alls. 2004 var ett bra år och det märks när jag häller upp vinet. Redan efter några minuter kommer fina aromer av söt tobak, läder och torkade blommor samt körsbär. 2004:an har ungefär samma struktur som 2001:an, ett vin jag köpte väldigt många flaskor av från Superiore.de åratal sedan. 2004:an har en fin syra och avrundade tanniner. Någon har nämnt att nu i vinets slutfas smakar och doftar vinet endast ekfat men det finner jag inte alls i denna flaska. Det är finstämda dofter med mognad och det är gott, riktigt gott till maten. Däremot poppade jag en flaska som inte var i lika bra skick för någon månad sedan. Mer ragu → Mer om Marchesi Antinori Chianti Classico Riserva → Det där med olika parmesanost till olika maträtter →
-
Fort d’Ambelteuse är en ost från Pas de Calais i norra Frankrike och är av typen kittost. Denna variant tvättas ofta med cider under den 4 veckor korta lagringen. Osten är halvhård och smidig. Doften är mjölkig med vissa smöriga övertoner. Smaken är mild och påminner en del om den för oss svenskar kända Vacherol som kan hittas i varje livsmedelsbutik. Till osten smakar en torr cider. Numera finns det ett antal spännande varianter på Systembolaget men Cidre de Boulard passar utmärkt. Osten är inköpt på formidabla Androuet på Götgatan. Ostens namn kommer från den kända fästningen som uppfördes under medeltiden samt namnet på dess omgivande by Ambleteuse.
-
Trosa är en mysig liten sommarstad, det är inte full rusning jämns med ån såhär på vårkanten – med betoning på kant. En trevlig detalj inte alls långt från det lokala Systembolaget är en liten ostbutik där du kan köpa på dig av allehanda delikatesser. Jag kan verkligen rekommendera Comtén som var av ypperlig kvalitet – förträffligt passande till en skumpa eller ett rött vin på druvan pinot noir.
