För några månader sedan fick jag möjligheten att överta en låda med ‘gammal’ bourgogne (95-99) från den då traditionella vinfirman (negocianten) Maison Camille Giroud. Det var i början av 2000-talet som firman vände på klacken med ett gäng dollarsedlar på fickan. David Croix – en ung lovande vinmakare fick chansen och det verkar som om det går hyfsat för dem med bättre hantering av vingårdarna, förfinade metoder i vinkällaren osv. David producerar även egna viner utöver dem för Maison Camille Giroud. Nu har jag faktiskt inte testat några av dessa 2000-talare utan endast 90-talarna i lådan. Vill du läsa mer om Camille Giroud gör du det med fördel här!

Då, på 90-talet var det inte helt ovanligt att Giroud skördade (elle antagligen köpte druvorna) tidigt vilket resulterade i att vinerna upplevdes lite sura och kartiga – skördeuttaget var också ganska stort vilket inte ger vinerna ett bra utgångsläge. Efter längre lagring har dock surheten gett med sig och flaskor som innehåller det bästa druvmaterialet producenten kan uppbringa, ja då blir det ofta rätt bra ändå. Flaskan för kvällen får dock räknas som det enklare vinet i Giroud’s stall (på den tiden). Jag är verkligen urusel på fakta om Booorgånj och finner det rätt klurigt att hitta olika viner på nätet. En äldre firma hur många olika viner som helst… det är bara att kolla här. Jag blir galen.

Camille Giroud Gevrey-Chambertin 1996

Gevrey-Chambertin 1996 är helt transparent ljusrött med tegelfärg, bara en sådan sak får mig att gå i spinn. Jag fantiserar om mognadstoner såsom svamp, tjära, fina torkade kryddor, söta jordgubbar…. det går att fortsätta ett tag :). Denna GC är i alla fall frisk, mognadstonerna finns där men drar inte åt det komplexa hållet och det är främst kall källare som förnimms till en början. Efter ett tag försvinner det till förmån för intorkad tjära, våt skog, lite lakrits och lingon slash rönnbär. Munskänslan är lite tunn men syran och den lilla strävheten är ändå trevlig. Lingonsyrligheten fortsätter i munnen och rinner ut i en medellång eftersmak av röda bär. Det är till osten den smakar som bäst.

 Kittosten Ami du Chambertin

En favorit när den är som bäst, krämig, nästan rinnande. Det doftar jäst, gammal öl och stall på ett lite stickigt vis – precis som det ska och njuts med fördel med sked. Smaken är animalisk med trevlig sälta och tillsammans med det syrliga, kryddiga vinet är det bara så jäkla gott. Osten tillverkas precis som vinet i kommunen Gevrey-Chambertin i Bourgogne (departementet Côte d’Or).

2 kommentarer

  1. Mr Le Grand Fromage mars 16, 2013 at 15:50

    Kul att ha dig tillbaka!
    Du har inte funderat på ett wctc-insta-konto?

    Svara

    1. Tack detsamma! 🙂
      Har redan ett konto dock ej exlusivt för WCTC, tror det skulle bli alldeles för mycket att hålla reda på… går det ens?!

      Svara

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *