Chuck eye och stekt lök & Marchesi Antinori Chianti Classico Riserva 2004

I söndags åkte jag från min köttmånglare med en 648 gram högrevshjärta eller Chuck Eye som det kallas. Jag har faktiskt blivit lite duktigare på styckningsdetaljer och kött sedan jag frekvent tryckt näsan mot Sovels köttdisk. Vad är det? Och det? Varför då? Hur länge då? Visst, det börjar luta mot rena rama reklamkampanjen och jag antar att det finns skärgårdskött på andra ställen i Sthlm. Tipsa gärna! Men jag har sagt det förut; småskaliga handlare måste lyftas fram. Särskilt som det är en förbaskat bra liten handlerska som vet vad det handlar om. Det går inte att tulla på kvalitet.

Läste här idag; tydligen är vi fler som upptäckt hur gött kött kan smaka. Där tipsas det också om ett recept. Ett recept måste testas eftersom chucken ska svettas i pannan idag. Jag garderar upp med rostad potatis till sambon medans jag med nöjd min skalar och hackar lök. Japp, det är ju så. Kött och stekt lök. Endast. Helst tillsammans med en Bordeaux eller en Toscanare från Montepeloso enligt Erik. Tyvärr blev det en alltför snabb (pöjken var lite grinig) reträtt hem från jobbet så något Systembolag kunde inte besökas. Det fick bli den andra halvan av den trevliga Marchesi Antinori Chianti Classico Riserva 2004 som jag öppnade i söndags. Vinet ska enligt utsago vara som bäst just nu och det verkar inte bättre än att jag nu kan börja skörda frukterna av mina första dyra flaskor jag började samla på (169 pesetas). Då trodde jag aldrig att flaskorna skulle få ligga ett par år. Benhård karaktär är vad jag besitter 😉

Jag brassade på köttet efter att ha masserat det med salt, svartpeppar och olivolja en stund innan. Varm (VARM!) panna med smör och lite olja några minuter på varje sida (alla sidor). In i ugnen på 150 grader tills köttet håller lite över 50 grader. Ut med köttet, låt det vila. Under tiden kan du steka löken. Tranchera köttet och lasta på löken. Riktigt bra. Vilket kött! Just det ja, vill du veta mer om konstiga styckningsdetaljer? Läs mer på bästa Taffelbloggen; Kort om Gott.

Många är de som bloggat om vinet. Överlag väldigt bra betyg. Tydligen buteljerades 360 000 flaskor. Öjöj. Jag gillar det här skarpt, kanske med en lite sentimental syn men fan för pengarna levererar det. 2001:orna köpte jag senare från Belvini för nästan samma penning och vetitusan om inte detta är lika bra. Lite elegantare är 2004 kanske. Såhär andra dagen i kylen har vinet lyft på hatten och det doftar precis som det ska. Härligt. Fruktigt men ändå med sekundära mycket trevliga toner. Läder, piptobak ocb mörk choklad. Vinet har uppfostrats på små franska ekfat i 14 mån, därefter 12 mån på flaska och 2 år hemma i linneskåpet :). Faten ger en liten ton av vanilj men det är inget som stör. Tanninerna är väl avrundade och likaså syran. I munnen är det ett trevligt vin med trevlig strävhet. Som mörk choklad och det funkar faktiskt perfekt till en kaka Amedei.